Regressrätt är en viktig rättighet inom faktoring som innebär möjligheten att återkräva betalningar från den som ursprungligen var betalningsskyldig. Det är en central del av företagsfinansiering och kan ha stor betydelse för företagare i olika situationer.
En av de vanligaste situationerna där regressrätt blir relevant är vid fakturafinansiering. Om du säljer en faktura med regress innebär det att du som säljare tar risken för att kunden inte betalar. Om betalningen uteblir får du som säljare stå för förlusten. Å andra sidan, vid fakturaköp utan regress, tar köparen av fakturan över risken och får stå för förlusten om betalningen uteblir. Det är viktigt för företagare att ha koll på vilken typ av fakturaköp de ingår för att förstå vilken risk de tar och vilken kostnad det kan innebära.
Preskriptionstiden för regressrätt varierar beroende på situationen. Vanligtvis är preskriptionstiden 10 år från regressfordrans uppkomst, men vid regress mot konsument gäller en treårig preskriptionstid. Det är viktigt att vara medveten om preskriptionstiden för att kunna agera inom lagens ramar.
I praktiken kan regressrätt vara aktuellt i olika typer av företagssituationer. Till exempel, om en person som är borgensman ensam betalar en skuld, har hen regressrätt mot den som ursprungligen tog skulden samt mot övriga borgensmän för deras andel. På samma sätt kan en styrelseledamot i ett aktiebolag ha regressrätt mot övriga i styrelsen om de anses som medansvariga. Genom att förstå och utnyttja regressrätten kan företagare skydda sig i olika ekonomiska sammanhang.
Sammanfattningsvis är regressrätt en viktig juridisk rättighet inom företagsfinansiering som ger möjlighet att återkräva betalningar från den som egentligen var betalningsskyldig. Genom att ha kunskap om regressrätten och hur den fungerar kan företagare minimera sina risker och säkerställa en stabil ekonomisk situation för sina verksamheter.